tisdag 22 januari 2019

Den okända faran - Gabriel Linde bokrecension

Den okända faran - en framtidssyn
Författare: Gabriel Linde (pseudonym för Gustav Sandgren)
Förlag: Bonniers, BFBs Juniorserie
Utgivningsår: 1953 Boken utkom första gången 1933
Sidantal: 152
Språk: Svenska
Recensionsformat: Bok
Genre: Science Fiction, Klassiker, Space-Opera, Mars


Rotade i bokhyllan här en dag och snubblade över en bok jag inte visste jag hade. Efter att sett en stund på pärmen och läst baksidestexten kunde jag inte motstå att läsa denna bok.
"En verkligt spännande och "riktig" rymdbok där allting finns, rymdtelevision, dödsstrålar, hemlighetsfulla rymdskepp, som dyker upp och gör sensation. Tidningarna får stoff till feta rubriker  precis om vi sett de senaste åren om "de flygande tefaten". Men snart blir det blodigt allvar och jorden hotas av invasion. Hade inte den genialiske vetenskapsmannen Stein lyckats komma underfund med dödsstrålen och den svenske ingenjören Berg så djärvt anfallit inkräktarna i deras eget rymdskepp - då kan nog inte den mest fantasifulle författare säga hur det skulle ha gått".
Kul det där med att det finns en spoiler i den texten. Men detta är en ungdomsbok som skrivits för mycket länge sedan.

När dessa cigarrformade rymdskeppen anländer och börjar undersöka jorden och dess liv så börjar mänskligheten vara oroliga. De har anlänt från Mars, antas det, och de har en dödsstråle som sprider förintelse omkring sig. Även ett skyddsfält verkar skydda skeppet. Dödsstrålen har mycket drag av det vi idag kallar en laser och kraftfälten spränger allt som skjuts mot dem före de träffar skeppet.

Dessa "marsianer" är fredfulla och samlar mest information om jorden och livet här. Men när man märker att de kapar också människor blir man inte glad på jorden och gör det som man brukar göra. Man börjar skjuta på dem. Fast det borde man inte göra för följderna är katastrofala.

Det här är en mycket intressant bok och när man läser den så känns den verkligen mycket modern. "Marsianerna" är väldigt modernt beskrivna och boken känns inte alls som att den skrevs för ca 86 år sedan. Texten löper och det finns egentligen inte någon tråkig sekund. Vetenskapen i denna bok är mycket rolig och här finns t.ex en Videokonferans mellan Marsianerna på jorden och de där hemma på Mars. Det som också skiljer den här ungdomsboken från många andra är att här egentligen inte finns några ungdomar med alls. Huvudpersonerena är vuxna. Inte någon tonåring som räddar världen här inte.  Hittar ni boken någonstans så läs den. Detta är den värd.


3 1/2 stjärnor av 5 möjliga.

PS Googlade litet här senare och hittade vissa websidor där det påstås att denna bok kunde var den första beskrivningen av denna klassiska version av marsianer. (vet inte om det stämmer men illustrationerna är helt fantastiska). Så här beskriver Gabriel Linde dessa varelser.
"Vid närmare betraktande fann han att dessa varelser icke liknade någon jordisk ras. De var korta till växten, kortare än japaner av medellängd, deras huvuden var ganska stora och obetäckta, deras ansikten hade starkt framskjutande, fyrkantiga pannor, en mycket liten näsa och en liten mun samt en svag haka. Det sällsammaste i ansiktet var deras ögon, som var stora, mörka, blänkande och skarpa. De var iklädda kläder av ett mjukt grått tyg och tycktes ha lemmar liknande människans". Helt fantastiskt alltså.

söndag 20 januari 2019

Iron Sky: The Coming Race Recension

Iron Sky: The Coming Race (2018)
Regissör: Timo Vuorensola
Manus: Dalan Musson
Producenter: Tero Kaukomaa, Oliver Damian, Peter de Maegd
I rollerna: Julia Dietze, Udo Kier, Lara Rossi, Tom Green, Stephanie Paul, Jukka Hilden, Kari Ketonen, Kit Dale, John Flanders, Ricky Watson, Vladimir Burlakov, Kari Berg
Musik: Laibach
Filmfotograf: Mika Orasmaa
Klipp: Joona Louhivuori
Genre: Science Fiction, Äventyr, Rymdopera, Parodi, Humor
Längd: ca 94 min
Produktionsbolag: Iron Sky Universe
Distribution: SF Film Finland Oy
Media: Biofilm
Filmen på IMDB: https://www.imdb.com/title/tt3038708/
Officiella hemsidan http://ironsky.net/the-coming-race/

Efter en hel del om och men så finns den äntligen på bio. Den efterlängtade fortsättningen på filmen Iron Sky. Man inledde inspelningen redan 2015 men plötsligt märkte man att det saknades 2,5 miljoner och studion ansvarig för filmen drog sig ur. En rättegång inleddes och några år av total kaos föddes efter detta. Men nu är den då äntligen här.

Filmen börjar 29 år efter det som skedde i Iron Sky filmen. De överlevande människorna efter kärnvapenkriget lever på månbasen som blev kvar efter Mån-nazina. Livet där är ingen dans på roser. Basen är på väg att falla ihop och det gör mänskligheten också. När sedan en rysk pilot dyker upp med ett gammalt rymdskepp dras våra vänner in i ett äventyr med oanade följder.

Resan för oss in i den ihåliga jorden där dinosaurier lever tillsammans med människoödlor som leds av Adolf Hitler. Det som är rätt så kul att hela den här filmen verkar ha fått inspiration av Edward Bulwer-Lyttons bok Vril, the Power of the Coming Race. Personer som Rudolf Steiner har till en del erkänt detta som sanning.

Iron Sky: The Coming Race
Filmen har en budget på 20 miljoner och det syns nog. Specialeffekterna är fantastiska och med dagens teknik ser det ut som om ingenting är omöjligt. Största problemet med denna film är att man verkligen försökt tränga in så mycket som möjligt i filmen och en hel del av detta har obevekligt föråldrats. Politiska satiren är ur tiden, skämten om ett äppelbolag också. Nu känns filmen helt föråldrad.

Man har också försökt klämma in så mycket popkulturreferenser att man ibland blir rätt så trött på dem. När de sen inte har någon annan mening än att vara referenser så för de inte fram berättelsen alls. Vill man se en film där dessa saker görs riktigt bra skall man se Aquaman. Något positivt då. Visst finns här en hel del saker man skrattar högt åt. Ibland känns det som om regissören gör en helt annan film än manusförfattaren. Det är litet synd för det är inget fel på regin och skådespelarna. Största felet är att manuset inte verkar vara en rymdäventyrsfilm utan en skrewball komedi medan regissören velat göra en rymdäventyrsfilm.

Iron Sky: The Coming Race
Synd. Jag hade så velat gilla denna film men tyvärr så kan jag helt enkelt inte göra det. Under filmens gång satt jag nog och skrattade några gånger och inte kändes filmen lång inte men det kan bero på att den endast är 94 min lång. Detta är ju också något positivt. Men visst se filmen på bio i alla fall om ni kan för finsk genrefilm behöver allt det stöd som den kan ges.

2 stjärnor av 5 möjliga.

PS. Det finns en kort scen i mitten på slutkrediten som kanske har att göra med fortsättningen Iron Sky - The Ark. Men vad vet man. Hoppas den är bättre i alla fall.

onsdag 9 januari 2019

Expedition till Mars - Arthur C. Clarke

Expedition till Mars
Originalets titel: The Sands of Mars (1952)
Författare: Arthur C Clarke
Översättare: Agneta Sneibjerk
Förlag: Delta Förlags Ab
Utgivningsår: 1988
ISBN: 91-7228-376-9
Sidantal: 198
Språk: Svenska
Recensionsformat: Bok
Genre: Science Fiction, Klassiker, Space-Opera, Mars
Delta Science Fiction Serien nr 204

Enligt Arthur C. Clarke är denna bok hans första roman även om den utkom efter boken Natten Faller på (Against the Fall of Night). Boken handlar om Martin Gibson, en Science Fiction författare som skall resa till Mars som den första civila passageraren. Hans märker att det han skrivit om rymdresor inte alls stämmer överrens med verkligheten. Han skall skriva ett reportage om resan och när han sedan anländer skall han skriva om kolonin som finns på mars och göra ett längre reportage. Det som är kul är att i denna bok har Clarke skrivit in sig själva. Martin är nog ett surrogat för författaren och han t.om skriver liknande berättelser som Clarke har skrivit.

På resan till Mars träffar Martin på en ung man. Jimmy Spencer skall lära honom mera om astronautik. Hela första delan av boken är litet som resan till Mars. Lång och händelsefattig. Det är en massa prat och prat etc. När vi sedan anländer till Mars blir Gibson indragen i ett politiskt spel mellan Mars och Jorden. När han sedan ännu till blir indragen i en hemlig plan för att terraforma Mars genom ett projekt som kallas Projekt Gryning så börjar det hända litet.

Arthur C. Clarke skriver bra och texten och händelserna, även om de ibland är tråkiga, flyter på med en lätt ström. Det som jag sen har större problem med är tekniken och allt annat. Denna bok är skriven före rymdresor ens fanns så jag har överseende med en massa saker men t.ex växter på Mars är rätt så kul och långsökt.

Men där vi sen går riktigt åt skogen är att Clarke inte kunnat fantisera ihop all den personliga teknologin vi har idag. Martin bär med sig en skrivmaskin med vilken han skriver alla reportagen. Han skickar dem sedan med fax till Jorden. Så javisst är tekniken i hela berättelsen helt åt skogen men tack vare att Clarke skriver riktigt bra så är man mer eller mindre välvilligt inställd till dessa missar.

När jag var ung på 1970 talet så älskade jag denna sortens berättelser och som en nostalgitrip rekommenderar jag nog att man läser denna bok.

3 1/2 stjärnor av 5 möjliga

Top 10 filmer från år 2018 och litet andra tankar.

2018 var ett intressant år när det gäller filmer. Det har kommit en hel del bra filmer och många riktigt dåliga. Något jag tycker varit helt otroligt roligt och positivt för 2018 är att streamingservicen Netflix har varit inblandad i några av årets verkliga höjdpunkter. Annihilation, Roma, The Ballad of Buster Scrubbs, Birdbox. Just nu verkar  det finna hur många som helst verkliga pärlor på Netflix. Det finns också en hel del filmer jag inte sett som jag gärna skulle ha velat se. Paddington 2, Tomb Raider, The Predator, Mission Impossible - Fallout, The Equalizer 2, Rampage: Big Meets Bigger, Wrinkle in Time, och många fler. Så denna lista är bara baserad på filmer jag har sett.

Det var väldigt svårt för mig att göra denna lista. Bolla fram och tillbaka med vilka filmer jag sett och i vilken ordning de skall komma var helt enkelt ett helvete. Vissa av filmerna som är "bubbling under" kunde lika bra vara på platserna 8-10 eller tvärtom men jag får nöja mig med detta.

10. Game Night.
Game Night är en av de där positiva överraskningarna som dyker upp litet nu som då. När man tror man skall få se en romantisk komedi och plötsligt inser; "Vad fan är det här" och man skrattar så att tårarna rinner. Filmen handlar om Max och Annie, Jason Bateman och Rachel McAdams som helt sjukt tävlingsinriktade. De ordnar Game Nights och när sedan Max rika bror, vill ordna en egen Game Night spårar allt ut. Helt fantastiskt humor och väl värd att se fast en gång till. Regisserad av John Francis Daley och Jonathan Goldstein. Fick mig att tänka på de bästa filmerna av National Lampoon.

9. Solo: A Star Wars Story
Vet inte egentligen vad man skulle skriva om det här. Men så mycket vet jag att jag blev positivt överraskad av det att detta verkligen var en trevlig rymd western som visst hade sina problem. Men under filmens gång satt jag och njöt av fulla muggar. Jag satt länge och funderade mellan denna film och Deadpool 2 men Solo var nog, i mitt tycke bättre än Deadpool 2. Skulle gärna se mera av äventyr med Han Solo.

8. Widows
Tänkte att detta är en Ocean film men hur fel jag än hade. Även om detta är en rånfilm så är detta bara en del av filmen. När deras män dör i ett rånjobb som går fel samlas deras fruar sig för att göra ett rån så de kan betala deras mäns skulder. Steve McQueen har gjort en film som överraskade mig totalt. Detta är en film mera om USA och klasskillnader än om rån. Dialogen är helt fantasisk. Mycket sevärd film.

7 Avengers: Infinity War
Som den serietidningszombie jag är så måste ju denna film dyka upp på den här listan. Hela berättelsen om hur Thanos skall halvera universums befolkning med sina Infinity Stenar och Avengers tvingas göra allt för att förhindra honom. Ett visuellt mästerverk som lämnas oss i stora förväntningar infor Avengers: Endgame.

6 The Ballad of Buster Scrubbs
Jag älskar westernfilmer. Gör Bröderna Cohen en westernfilm så är jag helt upp i lågor. När filmen dök upp på Netflix var allt annat stopp och innan jag kommit 5 minuter in i filmen var jag såld. Blev först överraskad att det inte var en film utan 5 korta westernhistorier som presenteras med ett kort mellanspel från en bok. Systemet fungerar för mig och redan från första berättelsen om Buster Scrubbs märker man att nu är vi ute på nytt territorium. Här finns berättelser om en man som reseromkring med en skådespelare utan armar och ben, en guldgrävare som söker efter en åder (fantastiskt spelad av Tom Waits), en kvinna som tillsammans med en karavan beger sig iväg till Oregon, En bankrånare som tänker råna en bank och en dilligens på väg någonstans. Ett visuellt mästerverk som jag verkligen är ledsen över att inte kunnat se filmen på bio.

5. Black Panther
Året varit fylld av superhjältefilmer. Att en till är på listan min är väl inte så överraskande. Denna film var en av de filmer jag sett mycket fram emot. En ny era är på väg i dessa filmer. Black Panther har litet drag av Shakespear tycker jag. Filmen har fantastiska skådespelare, en mycket fasinerande intrig, verkligt vackra actionscener och ett överraskande djup. En mycket intressant film som satte den så här högt på min lista i år. Inget överraskande kanske?

4. The Death of Stalin
När Joseph Stalin överraskande dör ser många det som en chans att ta över. Män som Nikita Hruštšov (Steve Buscemi), Vjatšeslav Molotov (Michael Palin), Georgi Malenkov (Jeffrey Tambor) och Lavrenti Berija (Simon Russell Beal) försöker desperat övervivnna de andra i denna Viljorna kamp. Men i den tidens Sovjetunionen kunde man inte lita på någon. Armando Iannuccin har förvandlat Fabien Nury och Thierry Robins tecknade serie till något unikt. En fantastiskt rolig och obsurt skrämmande berättelse om en förgången tid. Man skrattar så att det inte är klokt och plötsligt blir man där och undrar varför man skrattar. Detta är ju inget att skratta åt. Steve Buscemi som Nikita Hruštšov är helt fantasisk i denna film.

3. Roma
En hylling till mödrar och mänskligheten är vad Alfonso Cuaróns film på Netflix är. Berättelsen om hushållerskan Cleo som skötte om Cuaron under hans barndom är en vacker och varm berättelse som håller en i ett stadigt grepp ända från början. Är det inte berättelsen som greppar en så är det en fantastisk upplevelse att se Emmanuel Lubexkis kamera-arbete. Detta gör att vi får en film där man på något vis kan känna igen sig i dessa realistiska saker som sker. Roma kan kallas en art-film men den är mera än så. Den är en dykning in i en värld som försvunnit.

2.Annihilation
Alex Garland har tagit sig an Jeff VanderMeers trilogi Southern Reach trilogin och gjort det med stil. Annihilation är en av de fräschaste science fiction filmer på länge. Den har en fantastisk vision och går i samma anda som Andrei Tarkovsky Stalker och Denis Villeneuves film Arrival. Här ges ingen järntråd åt oss.  Vi får själv dra slutsatsen om vad som sker när dessa forskare drar sig iväg in i Area X. Filmen har starka kvinnokaraktärer och på något vis kan jag inte bara göra annat än älska denna film. Har sett den 3 gånger och den blir bara bättre och bättre varje gång. Ännu en orsak att ha Netflix.

1. Spider-Man: Into the Spider-Verse
Spider-Man: Into the Spider-Verse är den bästa superhjältefilmen som dykt upp på bio på mycket, mycket länge. Genom hela filmen lyser det att de som gjort filmen vet vad Spider-Man står för och vilja göra ära åt karaktären. Berättelsen om hur The Ultimate Spider-Man, alias Miles Morales, får sina krafter och lär sig att bli Spider-Man är en vacker berättelse om hur en tonåring växer upp och lär sig känna sig själva. När filmen är slut vill man gärna se den på nytt bara för att man inte vill att den skall ta slut. Har man den känslan så då bör filmen vara 1 på min lista. Förresten lär också filmen ut att alla kan vi vara vårt eget livs Spider-Man. Det är en viktigt lärdom det.


ANDRA FILMER SOM BÖR NÄMNAS (Bubbling Under)

Aquaman
En film som är visuellt mycket underhållande och har en bläckfisk som spelar trummor kan inte vara dålig.

Pacific Rim Uprising
Stora robotar som slåss mot stora monster är alltid lika kul att se och att sedan filmen var bättre än första filmen är ju också ett positivt tecken. Mycket kul film

A Futile and Stupid Gesture
En i mitt tycke mycket kul film om en tidnings skapande som satt stor prägel på mitt liv tillsammans med Mad och Cracked nämligen National Lampoon. Tack Netflix för den här upplevelsen.

Bird Box.
A quiet place fast med ögonbindel. Väldigt lyckad och spännande film där Sandra Bullock är helt mästerlig. Se filmen. Är en Netflix original.

Ant-Man and the Wasp
Mera Marvel filmer. Bättre än första filmen och riktigt kul. PS se post-credit scenerna.

Andra filmer jag tycker bör nämnas är The Guardian Angel, Extinction, Venom och sist men inte minst ett litet mästerverk som alla som gillar Heavy bör se. Hevi Reissu. Denna fantastiska film om ett gäng vänner som haft ett källarband i flere år gör slag i saken och drar iväg för att visa vad de kan. Rolig, varm och helt klart en av de bästa finska filmerna i år.


Årets bottennapp som bör undvikas och inte lönar sig att se.
The Happytime Murders. Jag väntade så att det här skulle vara en kul och rolig film men ack ve hur fel jag hade.

Father of the Year.
Om Netflix har en hel massa fantastiska filmer så finns här också mycket skit. Har gillat David Spade men nu slår han nog Spaden i skiten. (pun intended)

Death Wish.
Bruce Willis ersätter Charles Bronson i denna film. Gillade inte originalet så det här var nog ett verkligt bottennapp.

Det var den listan det. Har man något att kommentera så är det bara att kasta in det. Harman nog att jag inte sett Black Klansman och Mission Impossible men vad gör man. Hoppas vi får ett väldigt gott filmår 2019 med mycket njutbara äventyr.